Vi var hos fru Doktor och syster Stefan idag. Jag försökte berätta för henne att Mo följde Soctanten med blicken när hon kom in i rummet vi satt i när vi skulle skriva under faderskapshandlingarna. Hon låg som en liten trollunge i bilstolen på golvet och gav henne onda ögat. Det var jätteroligt. Men som sagt den historien gick rakt förbi fru doktor. 2 månaders bebis fäster inte blicken på det sättet. Det var det som var kul. Det var det som var berättelsen.
Iallafall så vägdes o mättes hon och när hon ska vända Mo för att lägga henne på mage så stretar hon emot som en björn. Så Fru Doktorn får försöka flera gånger och Mo ger sig inte. Fru doktor får ta till milt våld och säjer sen att det var för att kolla nackmuskulaturen men att hon inte behövde ytterligare bevis på att huvudet stt där det skulle.
När jag ska klä Mo så frågar Doktorn om det var något problem med faderskapet... och jag svarar - Vad menar du?
- Ja, du pratade om faderskapstestet.
- Nej, jag pratade om Mo... hur hon fäste blicken
- Så det är inga problem med pappan då?
Eeh nej.
Är det bara jag som har problem med att Doktorer inte LYSSNAR på vad man säjer..
ojojojojoj som Morfar Ginko skulle ha sagt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar