Minimos

Hon växer så det knakar. Hon är inne på strl 74-80 nu och vad jag kan klura ut så stannar kidsen i den här storleken ett tag. Hoppas det för annars hinner hon växa ur allt innnan hon har använt det. Vårt lilla tjurmos gastar ibland så det kvillrar i öronen. Hon blir så fruktansvärt arg om maten är det minsta sen. Annars är det mest träning nu, hon lyckade förflytta sig på mage med hjälp av tårna igår. Armarna har hon inte riktigt förstått vitsen med. Nu ligger hon mycket och pysslar för sig själv fingrar lite och provsmakar om hon lyckas få saken nära sin mun.
Gymet är dock inga problem. Snart får hon in hela.

Lilla Mo, Onsdag.

Det är pappans morgonvecka och Moes rutiner stämmer. Vi äter frukost tillsammans sen sover vi vidare en stund. Mo mös en stund med katterna i hundbädden sen var vi och grävde lite i trädgården. Mo var helt upptagen med att slita upp gräset med rötterna.
Pappan var hemma tidigt och jag och Shanti drog iväg till agilitybanan och sen till stallet.

5 månader och en vecka

14.00

13.00

12.00

10.00

08.00

06.00

Mo har varit

på studiebesök på Sparreholm. Alla pratade och pratade och Mo var till min förtjusning mycket lugnare än i stallet hemma. Hon hängde lite med Per, grät när hon tittade på honom för noga och mina kvinnliga klasskamrater föredrog att kika på håll. Hon sov mestadels och sen vart det lite brått hem när maten var slut.
Nos, min nosmos.

Söndagar med Mo

Ojojojoj Moffa Ginkos röst ekar i mitt huvud. Ojojoj. Det började bra, mo mös med sina föräldrar, sparkades, gav hals med små fågelskrik då och då. Viftade med sina stela armar och försökte slå sin mamma i ansiktet. Flippade lite från rygg till mage från mage till rygg. Sådär som det ska vara en Söndag, lungt och skönt.
Sen åkte vi till stallet.
och det kändes somom mamman fattade en rad dåliga beslut efter varandra, som att ta ur henne ur bilen och lägga henne i vagnen när hon inte var trött, som att ta upp henne vyssja lite så hon skulle bli lugn, vagga lite med vagnen.
Och inom mig så ropade det SLUTAAAAA! Men jag slutade inte.
Upp ur vagnen, ner i vagnen, upp ur, ner i. Gah! Så somnade hon tillslut, vi ställde henne inne hos Pelle i hallen och vaknade lagom tills jag skulle hoppa upp på hästen.
Efteråt åkte vi till Agilityplan, vem sov hela tiden?
Mitt Gullemos.

Lördagen

Vi åkte till Stockholm för att fira Lollos födelsedag. Lilla Mo och hennes pappa skulle stanna hos Farmor på kolonilotten i Bromma. Farmor blev både glad och överraskad över det fina besöket. Mo sov i vagnen när det kom en rad besökare, först en mormor med barnbarnen, Hon utropade har du blivit med barn! en BEBIS, en BEBIS! Så stod det tre människor med ansiktet nedtryckt i barnvagnen för att beundra underverket. Tur att hon inte vaknade.
Det ena barnet satte sig och skruffsade på Shanti. Med ansiktet jättenära satt hon och tittade hunden i ögonen och skruffsade och kliade och skruffsade och kliade. Sen Kom Mormoderns dotter, mamman till barnen och såg barnvagen och utropade en BEBIS, en BEBIS!! Och barnet skruffsade och kliade på Shanti oavbrutet. Nu satt dom båda barnen och kliade på Shanti.
Kolla stressmjäll säjer den ena.
Precis som på våra kaniner....
Jag tyckte det var hysteriskt roligt.
Kanske skulle som inte klia kaninerna så frenetiskt.
Hade dom varit kvar längre hade Shanti varit flintis vid det här laget.

Fredag

Babysim. Mo sörplade och sprattlade med benen, vi dök två gånger, det är lite svårt med öppen mun men det går. Idag hade vi ingen med oss men det gick bra ändå. Nästa gång ska vi göra ett dyk från kanten.
Jo jo...Hon börjar bli van.

Torsdag

family life

onsdag

Mönsterflickan.
Så snäll med mamman när hon är sjuk. Det hände absolut ingenting denna dag. Springet har fortsatt och jag har sett badrumsblommorna sjukt många gånger nu.

Tisdag.

I ett anfall av övermod så åkte jag på agilitykursen. Jag hade sprungit på toan hela dagen, gjorde mat till Mo- toa, gjorde iordning Shantis godis till kursen- toa, packade väskan- toa, vagnen in i bilen- toa, påklädning av Mo- toa.
Sen åkte vi.
Mo somnade när vi gick en promenad när vi kom dit och sov sen igenom hela kursen.
Shanti och jag sprang, gick, hoppade hinder. Och det var ett under att det gick bra.
När jag körde hem hann vi knappt in innan det var dags igen. Med förnyad intensitet.
ajajaj, ojojoj.Det var inget annat än ett mirakel att det var uppehåll i 2 1/2 timme.

Måndag

Mamman blir sjuk och lilla Mo jollrar och sysselsätter sig själv. River babygymmet, plogar spår i sängen och när det blir tyst tittat jag matt upp och då gnager hon på sina fötter. Jag är inte så sjuk att jag kan begära att pappan är hemma. Men åh vad det hade varit skönt. Jag hade frossa hela dan och kräktes upp min frukost på cocacola och banan. Tvingade Pappan att köra mig till stallet för det blixtrade i huvudet av huvudvärk. Han gick en promenad medan jag kallsvettig försökte mocka snabbt.



När rasmus kom hem efter jobbet hade min mage mullrat som ett litet åskoväder i flera timmar.
Som ett skämt, som bröllopsscenen i Livet på Laerkevej. Det mullrade och bullrade.
Sen kom regnet. Det är nu onsdag när jag skriver det här och det regnar fortfarande.
Usch. Fast det blir ljusare och ljusare.. Men mammans lilla mos är ett under av lugn och har inte alls gastat dom här dagarna.
Fantastiskt.

Söndag, pappans dag.

Det var någon som tyckte att det var ett konstigt påhitt. Om Mo blev ledsen skulle mamman inte trösta henne då? Men vad är det för fråga? Då måste man ju någonstans tro att pappan inte tröstar barnet alla andra dagar när hon är ledsen.



Det är ju absurt. Pappans dag innebär att mamman har sovmorgon, matar inte och byter inte blöjja. Pappan tar upp henne när hon vaknar och lägger henne om hon vill sova.
Vi tränar inför pappaledigheten och hittills går det strålande.




Idag hade vi Karin på besök igen och det var mindre stressigt än i fredags och hon hängde med Mo och Shanti i trädgården i flera timmar.
Sånt tycker vi om.
mer sånt.

Trötter

Mo var matt efter gårdagen och det var inte så konstigt. Vi var i Etuna på Loppis och jag hittade en Stephen King som jag inte har läst. Pappan hittade en fin träratt.

Fredag

Det var en riktigt lång dag. Vi satte av hem till Anna kl 6 på morgonen. Vi provade hur det funkar med barn och häst. Sådär va. Vi hade vagnen med in i stallet och hur man än vänder på den så är den ivägen ,Mo låg ganska tyst och snäll. Satte henne i bilen och körde ner den till ridbanan. Jag hade hoppas på att hon skulle somna men inte. Jag ville absolut inte ha vagnen brevid ridbanan. Anna stod brevid bilen när jag red och sen tvärtom. Det var inte harmoniskt.



Anna sa glädjestrålande efteråt- Det gick väl bra! Men jag kan nog inte hålla med.
Det blir liksom inte nått av nånting. Olycklig bebis= olycklig Mamma.
Så det var första och sista gången hon följer med så här liten. Sen gick vi en lång promenad med Shanti och då sov hon givetvis som en liten ängel.
Fort hem och kasta i oss mat och vidare för att hämta upp pappan på jobbet. När vi kom hem så satt Karin på trappen och det vär härligt att se henne. Vi tog en snabb kaffe sen var det ilfart till Babysimmet. Jag lämnade över Mo till Karin i bassängen och när jag kom ut från duschen hörde jag hennes gråt bland tusen andra. Lilla Mosbrickan grät och Karin var helt förkräckt.



Vi kom för sent till vår egen grupp men vi hängde med dom lite äldre. Dom som redan kan krypa och sitta. Jag trodde att Mo skulle däcka när Karin åkt vidare och vi hade käkat. Men nej. Hon levde om som en vilde. Och tillslut parkerade jag oss framför det kungliga bröllopet.
sen sov hon hela kvällen, åt , sen hela natten.
Min prinsessa.

Torsdag

onsdag

Tisdag.

Farmor Monica och faster Lindis kom förbi med en kontorsstol och en farmors fina gamla kökssoffa.

Mosbrickan

Söndagen

Den tyngsta dagen i mammans liv. Bakis som ett vilddjur gick vi och mötte upp Lollo och shanti på ringvägen. Hon gick in med shanti på Åhlens och jag blev aldeles kallsvettig. Jag kunde inte slappna av förrän jag hade pratat med personalen. Hon sa att det var hundar därinne hela tiden och att det inte fanns någon skylt. okej.
Men det kändes kriminellt.
Vi träffade camilla och gick och käkade pannkakor och hängde nästan hela dan.

Lördag och fest

Torun fyllde fyrtio och vi var förbi en liten sväng. Vi hoppades på att Bibni skulle komma i tid för att se henne men nej. Dom 2 utan barn och barnvakter kom sist och då hade Mo redan åkt hem med farmor Monika. Jag kände mig orolig och tvingade Rasmus att ringa så dom kom hem okej. Det hade dom.

Små badare små badare

är lustiga att se....Vi har varit på babysim i grupp för första gången. Vi sjöng och plaskade. Mo sprattlade som en liten fisk och skvätte ner sin fösta beundrare som kom simmandes med sin mamma. Vi lärde oss några nya handgrepp så hon ska slippa kallsupar och när hon låg och flöt på rygg sög hon samtidigt frenetiskt på sin fot.
Hon gjorde sitt första dyk och simfröken sa att hon måste stänga sin mun. Yeah, like thats gonna happen! Så hon gjorde dyket med öppen mun och fick en rejäl kallsup.

Idag kom murrmurr

på besök. Först fick Mo syn på Svenne och sen pratade rösten hon känner igen irl. Och då brast det. Mo grät och grät och var helt otröstlig.
Mamman och pappan blev helt häpna och stod med öppen mun. Dom gick på promenad och hon somnade och när hon vaknade hade hon glömt allt och var sitt vanliga glada jag. Vi visade mostricket och sekunden hon visade att hon ville sova la jag henne.
Osch.
När hon vaknade tittade vi till en början lungt och stilla i en tidning som vi fått av Murrmurr. Sen slet Mo tag i den och vek att dragspel av den samtidigt som hon skrek och grät och hade hela tidningen i munnen.
Vi kunde inte enas om hur tidningen skulle läsas.

Med kroppen mot jorden

och blicken i det eviga blå.. Mo har varit på marken och grävt med sina fingrar i jorden för första gången. En härlig känsla och jag var en stolt moder när hon såg hänförd ut. Vänta du bara Mo, vänta du bara..

Älskligen

fick fint besök av Karin idag, Mo dregglade ner henne riktigt ordentligt och pratade högre än oss båda tillsammans. Fäktade som ett karate kid när hon fick tag i paketet med prickar på som Karin kom med. Mo fick en jättefin mössa och en liten body med texten sötnos på.Tack Karin!!
Vi invigde mössan ute när vi jagade rätt på hunden som hade jagat upp katten i ett träd. Jag la Mo bland löv och blad när jag hämtade katten och hon lyckades sätta i sig en pinne. Hon hostade ut en jättestor bit.
Mycket imponerande. Hon kan ju knappt få ett stort gossedjur till ansiktet. Så fick hon tag på en tanig pinne och stoppade den i munnen.
Duktig flicka.

Annandagen

Var vi på auktion. Det kändes somom rummet drog andan när vi kom med barnvagnen. Kanske förväntade dom sig barnskrik. Det kom inga. När Mo inte ville sova mer tog vi upp henne och det lilla huvudet gick som en propeller.
Vi blev inte långvariga.
Vidare köpte vi en ny kratta.
Äntligen.
Tänkte köpa en minikratta till Mo men jag hejdade mig, hon kan inte ens krypa än så det kanske kan vänta.
Till hösten.

Mo lurade hit Farmor

och faster med löfte om auktion. Det var stängt och har öppet imorgon i stället. Bummer! Vi åkte till Mariefred och tog en kaffe och kaka i solen istället. Jättehärligt!!

Vi spatserade till gripsholms slott och njöt av solen.
Hämtade pappan i garaget och krattade löv.

Mo kräktes lite på faster Lindis och fick krafsa upp ett paket aldeles själv.
En kalasdag helt enkelt.

Påskafton

Vi fick fint besök från Stockholm, Camilla, Lolls, Henny och labradoren Luke. Cassie var väl sådär förtjust i Luke och flickorna. Hon satt och muttrade i buren i sovrummet tills vi flyttade ut henne i köket, fortfarande i buren så hon kunde se oss. Mo gick från famn till famn och charmade alla. Flickorna fick leta upp sina påskägg i skogen och det gick absolut bäst för lollo och shanti. Luke plöjde en ny stig i skogen med sin ägare! Det var roligt.

Cassie och Mo

I ett skönt samförstånd, överens om vad som är vad.

Skärtorsdag

på stan. Dom ser luriga ut.