Det var en riktigt lång dag. Vi satte av hem till Anna kl 6 på morgonen. Vi provade hur det funkar med barn och häst. Sådär va. Vi hade vagnen med in i stallet och hur man än vänder på den så är den ivägen ,Mo låg ganska tyst och snäll. Satte henne i bilen och körde ner den till ridbanan. Jag hade hoppas på att hon skulle somna men inte. Jag ville absolut inte ha vagnen brevid ridbanan. Anna stod brevid bilen när jag red och sen tvärtom. Det var inte harmoniskt.
Anna sa glädjestrålande efteråt- Det gick väl bra! Men jag kan nog inte hålla med.
Det blir liksom inte nått av nånting. Olycklig bebis= olycklig Mamma.
Så det var första och sista gången hon följer med så här liten. Sen gick vi en lång promenad med Shanti och då sov hon givetvis som en liten ängel.
Fort hem och kasta i oss mat och vidare för att hämta upp pappan på jobbet. När vi kom hem så satt Karin på trappen och det vär härligt att se henne. Vi tog en snabb kaffe sen var det ilfart till Babysimmet. Jag lämnade över Mo till Karin i bassängen och när jag kom ut från duschen hörde jag hennes gråt bland tusen andra. Lilla Mosbrickan grät och Karin var helt förkräckt.
Vi kom för sent till vår egen grupp men vi hängde med dom lite äldre. Dom som redan kan krypa och sitta. Jag trodde att Mo skulle däcka när Karin åkt vidare och vi hade käkat. Men nej. Hon levde om som en vilde. Och tillslut parkerade jag oss framför det kungliga bröllopet.
sen sov hon hela kvällen, åt , sen hela natten.
Min prinsessa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar