Mamman till Moés bonuskusin

Heter Sara Karlsson. Vi har haft svårt att få till det sen Mo kom till och nu blev det äntligen av. Vi träffades på söder och fikade på Söders lilla café. Pesonalen var jättegullig och värmde vällingen och Mo låg i fönsternischen eller i Saras armar.
Vi fick så söta presenter.
tex en röd body med en cowgirlcheriff på.
Thats the way we like it.

vi har varit hos frrmrrr

i Stockholm. Vi tyckte att det var dags att hon fick se underverket igen för det har hänt en hel del sen dom sågs sist. Då sov Mo hela tiden. Hon var även hela 10 timmar gammal. Så man kan gott säja att det hänt en hel del. Så först ojjade vi oss allihop över hennes bedrifter och beundrade hennes enastående skönhet och intelligens. Vi pratade massor och tittade på gamla kort.
Sen försökte farmor med det gamla trixet lägga bebis. Men det vill vi inte, vi vill att hon ska vara med oss. Jag tror att Frrmrr skakar på huvudet åt oss, Vilka ideér! både en och två gånger under helgen. Jag tyckte jag sa Nej i varannan mening åt det stackars frrmrr sa. till slut var jag tvungen att fråga om hon tyckte att jag var för hård mot henne. Det är ju erat barn sa hon då.
Och det har hon ju rätt i!
Om vi har fel så får ju ändå lära oss av livets hårda skola. Då kan hon le åt oss och våra tokigheter. Som att vi inte vaggar vår bebis i famnen och går omkring när hon skriker. Andra får gärna gå omkring.
Mo kommer träna er allihop.

Vi har storhandlat

Jag bestämde att löningsfredag var en bra dag att storhandla ensam. Vi träffade Pelles Anna där och vi pratade lite. Jag spankulerade omkring och kastade ner varor i vagnen och hade ett tag Mo sprattlandes däri. Anna blev stressad när det var min tur att betala så hon jobbade som en galärslav med att packa mina grejjer så att jag inte skulle hindra kön alltför mycket. I andra änden hjälpte en annan kund till med att plocka uppa varorna på bandet. Imitten stod jag Mo på Magen.
Vi åkte vidare i fredags stressen till systemet. Där träffade vi min andra Anna som blev minst lika stressad över att jag inte packade mina varor snabbt nog.
Jag var mer upptagen med att informera damen efter mig om ålder och kön på Mo. Så där fick jag oxå hjälp.
Jag har varit helt omedveten om vilken effekt små barn har på vissa människor. Jag är helt förundrad. Jag har nog i hela mitt liv tillhört dom andra människorna. Dom som inte ens ser eller hör miraklet.
men det gör jag nu.
mitt eget ialla fall

Heute hatten wir netten Besuch

Idag var Pam och Susanne här på fikaklubben. Vi käkade upp den lilla som var kvar av morotskakan och Pam hade med sig en helt fantastisk bakelse som jag och Susanne delade på. Lilla Mo var lite trött och sov mest.

Idag har vi

tränat tänderna.

Mobilen i sikte

Det är förvirrande med när jag skriver mobilen så menar jag Mos mjukis mobil som hänger ovanför sittern. Man kan ju tro att det är något annat. Har hört att mammor ofta lämnar telefonen till kidsen så dom kan leka och dreggla på den.

i dag har

absolut ingenting hänt. Än. Jag var iväg med Shanti och åkte skidor medan Mo hängde kvar med pappan. Plågade honom med glada tillrop, joller och en och annan spark.
Han var uppe och påklädd när vi kom tillbaka.
Mo hade jagat upp honom.
Eftermiddagen har hon mest försökt trycka in sin hand i munnen och tränat för att börja gå vilken minut som helst.

5365 gram och 61cm

Vi var hos fru Doktor och syster Stefan idag. Jag försökte berätta för henne att Mo följde Soctanten med blicken när hon kom in i rummet vi satt i när vi skulle skriva under faderskapshandlingarna. Hon låg som en liten trollunge i bilstolen på golvet och gav henne onda ögat. Det var jätteroligt. Men som sagt den historien gick rakt förbi fru doktor. 2 månaders bebis fäster inte blicken på det sättet. Det var det som var kul. Det var det som var berättelsen.


Iallafall så vägdes o mättes hon och när hon ska vända Mo för att lägga henne på mage så stretar hon emot som en björn. Så Fru Doktorn får försöka flera gånger och Mo ger sig inte. Fru doktor får ta till milt våld och säjer sen att det var för att kolla nackmuskulaturen men att hon inte behövde ytterligare bevis på att huvudet stt där det skulle.


När jag ska klä Mo så frågar Doktorn om det var något problem med faderskapet... och jag svarar - Vad menar du?
- Ja, du pratade om faderskapstestet.
- Nej, jag pratade om Mo... hur hon fäste blicken
- Så det är inga problem med pappan då?
Eeh nej.
Är det bara jag som har problem med att Doktorer inte LYSSNAR på vad man säjer..
ojojojojoj som Morfar Ginko skulle ha sagt

Vi hade fint

besök från Tärnsjö. Karin, Per och Mia var här från skolan. Karin hade en jättefin mössa, Per hade färgat håret och Mia var klädsamt solbränd och hade jättesöt frisyr.


Vi berättade minnen från när vi var yngre för varann.
Som att det inte fanns bälten bak i bilen på 70-talet.
Alla föräldrarna rökte och vevade inte ner rutorna i bilen.
Ungarna satt som i en dimma i baksätet och mådde illa.

Det var tider det.

3 minus

och strålande solsken. Det bar emot att lämna hemmet.
Tog två varv på hundspåret. Jag tror att Mo ska tacka sin lyckliga stjärna att jag vurpade det första jag gjorde förra veckan, så jag blev rädd.
Annars hade jag säkert tryckt ner henne i björnen och skidat utan en tanke på att jag inte är så stabil.
Jag hade säkert tyckt att jag var skitduktig.
Det är jag inte.
Jag inser det.

Vi får försöka

forma dagen. Det blev iallafall som jag ville. Vi åkte till golfbanan och tog 2 km hund och pulka spåret. Det kändes konstigt att visa sig med skidor på i dagsljus. Det fick gå ändå. Och det gick. Ramon och mo fick pulsa på i snön medan jag och Rooni gled fram som gunde i spåret. Jag var grymt imponerad av henne när hon går förbi raye o mo och tar täten utan att titta en sekund bakåt.
Vi visade upp oss på stan sen bar det av hem.
I en sekund så trodde vi att kvällen skulle arta sig som alla andra kvällar, Mo äter, mo sover.
Nej men... det är ju Fredag. Det hade vi nästan glömt bort. Inte Mosimo. Hon gastar och gråter som värsta primadonnan. Raye går sönder, jag går sönder och alla glasen går sönder. Raye blir sur, jag blir sur men surast blir mosimos.
Sen kom vi på att vi kom på att vi inte går på det.
Så vi slutade.
Slutade vara sura
slutade försöka få henne att sova
slutade vilja ha vuxentid
och nu

så nu sover dom äntligen
raye och mo
så jag kan få lite vuxentid...

Idag har Mo

upptäkt sina naglar. Hon övar dom flitigt på mammans hud. Hon har även varit på golvet en stund för det har inte varit så kallt som det brukar.

ojoj ojoj

Det är mitt nya ord som jag upprepar som ett Mantra efter att Morfar Ginko var här. Det var det han sa hela tiden och nu har jag tagit efter. När hon hostar, när hon gastar och när hon ler. Med olika intonation förståss. Idag har vi varit en nöjd bebis. Mamman skidade med hunden på spåret och pappan övade på sina pappaskills aldeles själv. Vi har varit på BVC idag och Mo har nu officiellt en riktig pappa.

Mo 8 veckor

Mannen på bilden med den stela blicken har precis blivit far. Han tar sin uppgift med det djupaste allvar. Han har flyttat till Härads socken från Farsta, stockholm.
Kvinnan till vänster är trettioåtta år, född Karlsson och hemmahörande i Kristinehamn i Värmland. Hunden är av rasen aussie/schäfer/rottweiler och köpt på blocket.
Dom träffades på en fest med gemensamma vänner.
Barnet på bilden heter Mo, hon är 8 veckor.
Hon kommer att komma långt här i livet.

Första dagen på jobbet

Hon lyckades se ut som en sur lite gnomb både när vi skjutsade pappan till jobbet och när vi hämtade. Hon träffade Jonny.
Jag vet inte om han blev charmad.
Hon sov mest

Moes första skidtur

med pappan. Jag var upptagen med att vurpa och slå i huvudet, skrek oxå helt ohämmat på plan mark att det gick för fort. Pappan och Mo GICK brevid mig. Hunden blev exalterad och efter vurpan sprang hon in i skogen med min skida. Det grämer mig att jag måste träna. Trodde att det skulle vara som att cykla.
Inte.

Jo da så att...

det är ju så när man skryter, det slår tillbaka på en på något sätt. Vi skryter om vårt A barn. Hon sover så bra, skriker bara korta stunder. Äter bra och går upp i vikt.

Morfar Ginko var har med fina tulipaner och shoooklad. Vrålapan var söt ett tag, sov lite, log lite sen fick hon nog.
så är det idag.
Det är tur man glömmer, för redan imorron kommer jag säja att hon inte skriker, sover bra och yada yada. Jag ljuger inte för jag kommer inte längre ihåg.
Tur är väl det.

Lilla Mo

Minja Mo

Rebella

Nellie

willow

Karin skulle döpa sitt barn till willbur. Det skulle inte jag. Willow däremot.

eddie

Edie
Molly
Noomia
Nellie
Pixi

Moira

Moira
Mochni
Moibeal
Thank u Pam!

Vi skippar

att ligga o rotera på golvet och sånt. Vi går direkt på stolen.

Torsdag

70 tals pappan med sin 70 tals bebis

Egna barn och andras

Bullar.
Det här är lagen om alltings jävlighet.
Murphy´s Law.
Mo har varit supersnäll i flera timmar , gurglat, pratat med mongopandan, piskat spindelapan. Men så står jag i momentet snurra bullsmet till snygga knyten.. Och hon förvandlas från lille Mo till vrålapan. Och jag snurrar och svettas och hoppas att hon förlåter mig när hon blir större, när hon smakat på snyggbullarna, förlåter mig för att hon fick ligga där och skrika. Fick tillslut sätta mig med henne på en stol och vakta ugnen och byta plåtar med en hand.
Precis när jag var klar med sista plåten.
slocknar hon
och sover resten av kvällen.
typiskt.
Jag ville ju att hon skulle se hur fina dom blev

Vi har vart vilse Lisa!

Vi var helt förlorade i skogen. Nu kan man inte gå lika vilse som i Tärnsjö för det är vägar som omgärdar det pytteskogen som jag går 3 km i.
Jag skulle bara
vi skulle bara
gena lite.
Mo låg inne i Rayes 66 jacka i dun och dunade. Jag var oxå inne i den jackan men efter ett tag så kröp kylan på mig för jag kunde inte dra åt ordentligt.
Jag fryser än.

Namnförslagstävling

Ni är välkomna att lämna namnförslag här.
Man vinner en överraskning.
Skriv gärna varför just det namnet.
write on!

Föräldraträff nummer 1

Jag ver sjukt peppad på att träffa andra människor som precis fått barn. Herregud jag har ju inte ens träffat en enda gravid under 9 månader. Så jag var jätteglad.
Pappan var mindre nöjd. Han tittade skeptiskt på alla madrasser och kuddar på golvet men han mjuknade efter presentation och när vi började prata babymassage gjorde han till och med ett och annat inpass.
Vi fikade och pratade. Det var intressant att höra om de andras upplevelser och jag vill höra mer, mer , MER.
Jag visste inte att jag var så svältfödd.
Vår lilla gris somnade lagom till dom praktiska övningarna så vi får träna hemma istället.
Att väcka henne?
Glöm.

Läkarundersökning

I en annan värld hade vi varit förberedda. I en annan värld hade vi noterat att dagarna går och datum kommer där vi har något inplanerat. Mamma frågade igår när vi skulle på läkarundersökning.
Nästa vecka nån gång är svaret
tror ni jag kollade
Nu är det nästa vecka.
Det var idag
jag vet
för jag kollade 13.14 vad det stod i almanackan
Måndag 11/1 Läkarundersökning av Mo 13.15.
Detta bådar inte gott inför framtiden.

Man kan lungt påstå

att när man blir yr i huvudet och tycker att det är mycket folk på ett nästintill öde vivo så har man suttit ensam på landet för länge. Jag var upprymd som ett barn på cirkus när vi äntligen skulle åka till Eskilstuna och se lite folk.
Det var nästan så jag borstade håret av pur glädje.
men bara nästan.

Det var ju tur.
Bilen startade inte.
Då hade jag ju borstat håret helt i onödan.


Mo i full minusmundering.

I dag pratade

vi med Farmor Monica på skype. Hon hade vare sig högtalare eller kamera så det blev en något ensidig konversation. Mo var upptagen med spindelapan, agu den vita elefanten och mongopandan. Dom hade mycket att tala om.

6 veckor

Jag hade ambitionen att vi skulle fortsätta med våra familjebilder varje vecka. Men jag var upptagen med annat, amma och så. men vi gör ett försök.
o hoppas

jag var tvungen

att hejda mig, ville inte släpa ut Mo i 22 minus. Det resulterade i ett serious case of lappsjuka. Rasmus fick inte en lugn stund när han kom hem.

i had a dream last night

we had the same dream...


Ingredienser
ca 50 st
100 g rumsvarmt smör
3 dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
1 dl rumsvarm rapsolja
1 tsk hjorthornsalt
4 d vetemjöl

Gör så här
Sätt ugnen på 150˚C. Vispa smör, socker och vaniljsocker tills det blir vitt och poröst.
Tillsätt oljan och sikta ner vetemjöl och hjorthornsalt. Blanda snabbt samman till en smidig deg.
Dela degen i 4 bitar, rulla ut till fingertjocka längder och dela varje längd i 12 bitar. Rulla varje bit till en lite boll och lägg på plåt med bakplåtspapper, lägg inte kakorna för tätt, de flyter ut lite i ugnen. Grädda drömmarna mitt i ugnen ca 25 minuter. Låt kakorna svalna på plåten, annars går de lätt sönder.

i dag blir Mo 6 veckor

Och det känns somom hon alltid har varit här. Hon har upptäckt sina händer och försöker få in hela näven i munnen. Mobilen som hänger i taket är oxå högintressant och hon låter som en liten boxare när hon ligger och flåsar och försöker nå den.

idag är det kallt

så vi kom iväg och köpte en overall, rutig, stl 62
Vi var och vägde oss och ligger precis på medellinjen, 4800 gram och 58 cm lång.

Det var full

rulle, chokladkaka med vispgrädde, kaffe, hög volym och små barn. Shanti var grym. Låg ner hela tiden och barnen stojjade och skrek och hon lyfte knappt upp huvudet från golvet.I löv dog. Loffan bar dessutom barnet som den sista droppen vatten och provluktade lite på henne.
Jag tror hon blev godkänd.

Lördagen

var lugn. Vi hade besök av Margit och Pam. Norska kardemummabullar och hemlagad jordgubbssylt.

Moes första nyår

Fröken började sitt första nyår med ett leende. Vi mös mycket och länge.

Sen var det dags att prova nyårsstassen som bestod i en grå siden kläning med tyll och ett rosa pannband med en rosa ros. Mo var inte riktigt överens med klänningen men hon var ändå söt som socker.

Hon fick nytta av Malins present en mobil som vi gjorde en egen variant av och hängde upp ovanför sittern som stod på bordet. Då kunde hon vara med och ändå pyssla med sitt; hälsa på spindelapan, pandan och den vita elefanten.

Det blev så fint med maten, ljusen , barnet och musiken. Precis när vi satt oss ner för att äta bestämmer sig Mo för att hon inte längre har någonting att säja apan, pandan eller elefanten längre. Och brölar i stället. Hon hittar ständigt nya register.

Så det är klart att hon får sitta med vid bordet. Hon var inte direkt imponerad av det hon såg, så hon gastade en stund och somnade sen snällt i famnen.


Vaknade upp lagom till 12 slaget och vi gick ut på vår farstu och det var jätteskönt att vara en meter från värmen. Det slutade med att vi drack kaffe och var ute en hel timme i snön och hon var vaken nästan hela tiden

Gott nytt 2010!