måndag 17 maj 2010
Jag pratade med Leos mamma
Jill när lilla Mo helt plödsligt reser sig på alla fyra och gungar obestämbart fram och tillbaka, kollapsar och försöker igen. Det är katten som ligger intet ont anande som drar. Mo är uppe och gungar och närmar sig millimeter för millimeter. Hon får tag i kattens svans och drar den till sig. Muffins förstår ingenting.
Först när mo vill stoppa in hela svansen i sin mun agerar hon.
Men hon kommer ingestans.
Mo håller järngrepp och katten morrar och ser förvånat att det är den lilla bebisen som orsakar all smärta.
Jag får bända loss händerna och katten lägger sig på lite avstånd. Mo blir rasande när hon flyttar på sig och försöker igen.
Och igen
och igen
så nu gott folk börjar en ny era.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar