Det går ju att ha framförhållning.

Nej. Vi har pratat om taket i åratal. Vi gjorde hälften till Raye fyllde 30. Sen tog det stop. Eller vi satte på oss skygglapparna och åren gick. Sen fick vi en ny soffa. Från soffan hade man perfekt insyn i den halvfärdiga ugnen och på de framslipade brädorna som vi så påpassligt inte gjorde klart för 4 år sen för att vi skulle ju göra det sen. Sen är nu. Sen var i lördags. Å en sådan dag! Som jag har längtat.

Pappan åkte på Leos 8 års kalas med Mo. Och jag hoppades verkligen att boken skulle passa! Det verkade den göra från vad jag hörde! Klotter i kärrtorp! Våra gamla hoods. Sen stannade Mo kvar men Farmor och Raye drog gärnet hem och vi var så otroligt systematiska och duktiga så det kändes nästan som jag var någon annan. Eller kanske mitt rätta jag!

Vi blev ovänner ungefär tre gånger innan klockan var tio. Konstigt det där. Vi är sällan ovänner men när vi jobbar ihop med praktiska saker så går vi i taket på varandra. Hela tiden.

Ansträngande.

Halv 3 kastade vi in handuken och sov som två smågrisar.

.

Nio störde jag greger och jagade glasfibertejp för det hade jag läst på en målasrsida att jag skulle ha till väggen som ska spacklas. Kastade gårdagens hög med färgflagor,Tejpade hela golvet, damsög och så på den jäveln igen. Raye fortsatte med taket och jag började gipas väggen och springan upp till taklisten som har stört mitt ordningssinne i 4 år.

Satt som två skogstroll och käkade lunch på donken. sen hem och skrapa igen. Halv 4 sopade vi och dammsög det sista.

Upp med färgen i taket och öppnade alla fönster och drog till sthlm för att hämta Mo hos farmor.

Så fint,

Vi var hos henne vid 18 tiden, hon ville inte bli bjuden på middag som tack ( Vi tar dety nästa gång Monika!) Vi gick till Riskornet och drog en helt fantastisk familje sushi och 15 bitar dumplings till det.

Jag var så mätt att jag faktiskt övervägde att ge Pappan min sista sushibit.

Men det gjorde jag inte! Jag har aldrig känt mig mer värdig en middag förut.

Hem och slocknade i ett kaos.

pappan fick en farsdags present sen skulle vi dricka en bira och somna. Yeah right. Biran stod kvar på nattduksbordet.

Lika bra det.

Upp och iväg och lyckades lämna in barnet och gå till jobbet på min lediga dag.

Gud vad jag är konstig.

VEM är den där människan

Ja just det, Det är hon med ett helt underbart, nymålat tak

Thats who.