Nämen. Ingen mjölk till kaffet så vi kastade in hund och barn och körde till stan. Raye frågade när vi åkte förbi bvc om jag kom ihåg när nästa gång var. Men jag visste inte. Så av en plödslig ingivelse så stannade vi och jag hoppade av och sprang in för att fråga.
Syster Stefan hade pratat in på min mobil, önskat att vi kom tidigare för han hade dubbelbokat.
Nämen vilken tur man kan ha...
eller så kan man ha koll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar