lider mot sitt slut och ingen, INGEN är gladare än jag. Vi skulle ju bara skarpa bort lite gammal färg och daska på lite ny. Det visade sig i vanlig mamma mu kojja stil att det rasade av puts och hade stora sprickor. Så gravid och gigantisk stod jag brevid och pappan blandade cement från helvetet som inte ville bli en bra gröt och som hade 10 miuters torktid. Så efter två helger och cementdamm i hela huset så sakta gled spisen in i jag-ser-dig-inte dimman.
Och nu har vi fått en arge snickarensmäll på käften och satte igång med det sista. Häromdagen putsade vi bort rosten och la på spisvärta, igår drog pappan på första lagret färg och idag är det dags för andra.
life is good.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar