Det är alltid någonannan

Idag har jag tagit itu med någonannan. Och jag nämner den vid sitt rätta namn. Jag. Jag åkte med Mo till badhuset och hade det helt underbart, otroligt skönt. Det enda  jag glömde var kammen och en ren tröjja till Mo annars var det fulländat med mellis, plaskbassäng och liten ruschkana. Pappan hängde med Mo på förmiddagen och jag hejdade ilskan i tid. Över att han inte var i tid. Jag hann hejda mig. Fantastiskt. Det kan ju faktiskt vara så att han också har rätt att komma den symboliska kvarten försent. Inte bara jag.