Men vi bestämmer det sen blev det inte riktigt bra ialla fall

Vi tänkte först att det var en bra i idé att vara ute i god tid och skulle åka på fredagen redan för att vara på plats. Men vi ändrade det för att jag inte hade sett min familj på hela vecka och det var först på fredagen som sjukstugan släppte taget så i min enfald tänkte jag att det var bättre att sova en natt till hemma. Men det hade det varit. Om man sover.

Upp och hämtade Malin halv 6 och spotifyade Rihanna på högsta volym för att vakna till. Allt hade varit bra, vi låg bra till i tid, samtalet räckte gott och väl

Och sen blixthalka utanför örebro.

Tänkte först att jag var en mes och försökte stå på gasen men fan heller bilen for som en tvål i en skål och jag fick köra i 80 i timmen de sista milen och klockan rasade iväg

Så istället för att ha en halvtimme gott och väl tillgodo så slirade vi in 5 i 9.

Inte ett bra första intryck jag vill göra på Frau Brundin.

Agility Instruktörsutbilning 1

Som jag har längtat.

Jag har ingen aning om vad jag väntade mig. Iallafall inte att det kändes så skönt seröst. Så genomtänkt, välorganiserat. Jag tog mig an varje uppgift på största allvar och tog verkligen Camilla på orden när hon sa att vi ska ta för oss och visa vad vi vill.

Kanske lite mycket ibland men jag hoppas och tror inte att det var på någons bekostnad. Det var saker hela tiden som förvånade mig och överraskade kanske to.m omkullkastade en del av mina förutfattade meningar. Me like.

Innan klockan var slagen första dagen hade vi alla varit uppe och redovisat typ 3 gånger och pratat inför gruppen. Jag undrar om det var det som var meningen egentligen. Det vi sa var viktigt men kanske ännu viktigare att känna på hur det är att tala inför publik.

Exakt. Hur tar man en publik som denna? Med glädje, kunskap och ett jävlar annamma :)

Och passa tiden tyckte jag var en av de viktigaste sakerna en instruktör ska göra.

Exakt. skratta ni som känner mig.

Men jag ska bli bättre

jag ska bli bäst.

Det var galet skönt att vara barn/man/hundledig ända tills dagen tog slut.

Och så kunde jag inte sova

Fast jag var så trött att jag var vindögd. Och så hostade jag ihjäl mig så jag la mig i köket för att inte hålle de andra vakna. Där kunde jag ligga , vaken och längta hem.

Fullt ös medvetslös. Hinderinlärning hela förmiddagen och det var spännande och höra på de andras grupparbeten. Min grupp hade däck och slalom. Jag fick däcket med Inger och det är ett hinder jag känner mig säker på. Både att lära in och lära ut.

Its just another jump.

Eftermiddagspraktik med en massa nybörjarekipage. 2 ekipage per grupp.

Jag kände mig hyffsat i form tills vi kom till A hindret och jag helt plödsligt frågar mig vad fan jag håller på med. Jag gör något jag absolut inte vill, jag lär ut på ett sätt jag inte vill och jag har ingen plan.

Helvete.

Camilla grep in och räddade förmodligen livet på labradoren.

Sen vare slut och alla åkte hem.

Snart är det dags för del 2.

.